Forskningsresultat - Mätning av välbefinnande i realtid

Här sammanfattas de experiment som gjorts för att mäta välbefinnande hos montörer (i realtid).

Välbefinnande hos operatörer kan mätas genom att studera exaltering (arousal) i real-tid.

Syftet med studierna var att visa hur välbefinnande hos montörer kan mätas digitalt och demonstrera hur data kan användas och presenteras i real-tid. Fyra tekniska lösningar har testats.

Teknik 1-4 presenteras nedan:

Realidsdata_tekniker.jpg#asset:223

Dessa lösningar mäter fysiologisk data (hjärtrytm, EEG, aktivitet och temperatur) har testats i

  • 13 labexperiment för att undersöka hur yttre faktorer (ljud, ljus och temperatur) påverkar operatörens upplevelse och prestation.
  • 5 användarstudier där tre aktiviteter utförts för att testa teknikernas användarvänlighet.

Förutom fysiologisk data mäts även fyra arbetsmiljöfaktorer i realtid: temperatur, koldioxidhalt, ljus- och decibelnivå på arbetsplatsen. Fältet nedanför arbetsmiljöfaktorerna är ett kommentarsfält där förslag ges till användaren om något gränsvärde överskrids t.ex. om temperaturen blir för hög (över 23 grader). Ett meddelande om att nivån överskridits ges samt ett förslag på åtgärd (inte tvingande).


En prototyp togs fram där datan från mätningarna sparas så att det går att studera fysiologisk data och arbetsmiljö- data vid en specifik tidpunkt.

Realidsdata_gränssnitt.jpg#asset:222

Utvärdering av prototypen gjordes på en workshop där experter från bjöds in att delta. Workshopen bestod av 15 personer (8 forskare, 3 företagsrepresentanter och 4 projektdeltagare) och visade att det finns många möjligheter.

Styrkorna är att den är flexibel och går att koppla ihop med många andra tekniker; Den ansågs också vara ett första steg i en ökad medvetenhet om välbefinnande på arbetsplatsen. Några svagheter med lösningen är svårighet att tolka data (vad är bra, vad är dåligt?) samt om personlig integritet (vem ska ha tillgång till data?).

Experimentresultat

13 experiment utfördes för att testa hur operatören upplevde fysiologisk data. Syftet var att undersöka vilken teknik som var mest relevant och varför (teknik 4, hjärnaktivitetsmätaren inkluderas inte i experimenten). Experimentdeltagarna monterade 8 legomoduler och påverkades under de fyra första monteringarna av yttre störningar (försämrat ljus, buller eller höjd temperatur). Experimenten genomfördes på Chalmers Smart Industry Lab (CSI-lab) där en monteringsstation byggts upp tillsammans med CGM. Deltagarna var:

  • Jämt fördelade på tre åldersgrupper: yngre än 30, mellan 30 och 40 eller över 40
  • 30 procent kvinnor, 70 procent män
  • 5 noviser, 4 medelnivå och 4 experter (på att bygga den specifika legomodulen)

Teknik 1 och 3 ansågs vara mest relevanta, medan teknik 2 och 3 ansågs vara minst relevanta. Detta innebär att några som tyckte att teknik 1 var mest relevant även ansåg att teknik 3 var minst relevant och de som ansåg att teknik 3 var mest relevant också ansåg att teknik 2 var minst relevant. På grund av att teknik 3 ansågs som minst relevant av några respondenter valdes teknik 1 till implementering för demonstratorn. Ett intressant resultat är huruvida en teknik var relevant eller inte baserades på hur försöksdeltagarena uppfattade sig själva (kände sina kroppssignaler). En deltagare sa till exempel att hon normalt sett inte svettas (är ofta kall) men att hon var väldigt medveten om att hennes hjärta började slå snabbare vid vissa aktiviteter (hon föredrog därför teknik 3). Några deltagare som föredrog teknik 1 sa att de andra teknikerna kunde vara intressanta vid långtidsmätning men att teknik 1 verkade mer detaljerad och relevant om man kunde förstå vad all data innebar.

Ytterligare resultat går att läsa i den vetenskapliga artikeln här


Taggar

Artikeln är taggad med följande taggar. Klicka på en tagg för att se alla artiklar med samma taggning.

Artikeln är kategoriserat som Avancerat  /  Publicerad 2017-06-14  /  Skriven av åsa