Delegation för cirkulär ekonomi
Ylva Norén är kanslichef för Delegationen för cirkulär ekonomi. Kanslit är placerat hos Tillväxtverket och stödjer Delegationen för cirkulär ekonomi. Syftet är att skapa en kontaktpunkt mellan stat, näringsliv, akademi, regioner och civilsamhället för att de tillsammans ska kunna arbeta med cirkulär ekonomi. Ylva har senast haft en tjänst på Näringsdepartementet där hon bland annat har arbetat med skogsfrågor. Hon har en lång erfarenhet från regeringskansliet och beskrivs som en nätverksbyggare. I den här intervjun svarar hon på våra frågor angående cirkulär ekonomi och vad Delegationen arbetar med.
Ylva, du är kanslichef för delegationen för cirkulär ekonomi. Vad gör delegationen? Vad är dina uppgifter?
Delegationen för cirkulär ekonomi har regeringens uppdrag att stärka samhällets omställning från en linjär till en cirkulär, biobaserad och resurseffektiv ekonomi. Det handlar till exempel om att ta fram förslag på kostnadseffektiva styrmedel och utgöra en nod för alla aktörer i samhället som arbetar med omställningen. Vi har nyligen presenterat en ny hemsida med ambitionen att alla som är intresserade av cirkulär ekonomi ska kunna hitta svar på sina frågor eller information om hur man söker sig vidare. Som kanslichef leder jag arbetet på kansliet och jag och mina medarbetare ser till att Delegationen kan leverera enligt sitt uppdrag. Till Delegationen hör en referensgrupp och ett antal expertgrupper som tittar på avgränsade frågor med stor potential och betydelse för en cirkulär omställning. Till kansliet kommer många förslag och idéer om samverkan och dem tittar vi alla närmare på och presenterar för Delegationen.
Hur skulle du beskriva cirkulär ekonomi?
Det finns väldigt många definitioner, men jag vill lyfta att alla har en roll att spela i Sveriges omställning. Vi behöver se resursen i mycket mer av det som vi idag klassar som avfall och det gäller från det enskilda hushållet till storföretaget på den globala exportmarknaden. Genom att återvinna och återanvända kan vi minska uttaget av jungfruliga resurser och bidra till generationsmålet i de svenska miljömålen – att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det är också viktigt att se att det cirkulära flödet startar i designskedet av både produktionsprocesser och produkter. När man står med den förbrukade varan vid sopkorgen, eller värmen som bara gått till spillo i en produktionsprocess, är det för sent. Just återanvändning – att förlänga både produkt- och materialliv – har stor betydelse för omställningen.
Varför är det så viktigt för Sverige att satsa på cirkulär ekonomi?
Det är viktigt för hela världen att röra sig från en linjär till en cirkulär ekonomi. Regeringen presenterade sin nationella strategi för cirkulär ekonomi i somras och satte Sverige på den globala cirkulära kartan. Sverige har goda förutsättningar att bli en ledande aktör i omställningen. Klimatåtgärder och cirkulär ekonomi hänger tätt ihop, och Sverige har inlett en resa mot fossilfrihet. Sverige är också en viktig industrination, till exempel inom skog, och ligger väl till vad gäller produktutveckling av biobaserade material, som kan få stor betydelse i den cirkulära omställningen både nationellt och globalt.
Vad vinner företag på att ställa om till en cirkulär ekonomi?
I en omställning kan det initialt bli kostnadsökningar, men på längre sikt finns ekonomiska incitament i form av till exempel bättre resursutnyttjande och uppbyggnad av industriella symbioser, där den enes ”spill” blir en tillgång för den andres produkt eller produktionsprocess. Efter hand som kunskapen om vad cirkulär ekonomi är ökar tror jag man får räkna med mer medvetna konsumenter som ställer krav på cirkularitet. Den som då kan leverera har en konkurrensfördel.
Var ser du de största utmaningarna inför omställningen till cirkulär ekonomi?
Framför allt tror jag att det handlar om att kunskapen behöver öka i samhället om vad cirkulär ekonomi är. Det är inte enbart en miljöfråga eller en industriell tillväxtfråga utan en samverkan som gynnar båda sektorerna. Omställningen kanske delar en utmaning med digitaliseringen – att bli placerad i ett fack, när det i själva verket handlar om att samverka så mycket som möjligt.
Hur tänker du kring digitalisering och hur digitalisering skulle kunna användas till att skapa cirkulär ekonomi?
Det är väl egentligen bara fantasin som sätter gränser för hur betydelsefull digitaliseringen kan bli. Digitaliseringens möjligheter till optimering av till exempel processer, materialutnyttjande, spårbarhet och informationsflöden kan bli viktiga byggstenar i omställningen till en cirkulär ekonomi.
Mer om kansliet och informationsmaterial kring cirkulär ekonomi hittar du på Delegationens hemsida
Taggar
Artikeln är taggad med följande taggar. Klicka på en tagg för att se alla artiklar med samma taggning.