Introduktion till 3D-printing

Den vanligaste metoden när det gäller 3D-printing är att smälta plast i strängar och sedan lägga lager på lager och sakta men säkert bygga upp produkten ett lager i taget. Mer avancerade lösningar använder metallpulver och laser, så kallad sintring, för att smälta i mikrometer-tunna skikt.

Själva tekniken möjliggör förbättrade produktegenskaper och är resurseffektiv då endast det material som behövs, används. Tekniken är anpassningsbar till olika geometrier, produkter och material samt är framtagen för ett brett spektrum av material såsom metaller, keramik och plastmaterial.

Fem steg i 3D-printing:

1. Datorkonstruerad komponent eller inskannad produkt.
2. Produkten som skall printas bereds i ett datorprogram, d.v.s. man bestämmer hur produkten skall tillverkas i maskin. Man bestämmer t.ex hur produkten skall byggas upp vilket påverkar hållfasthet liksom vilken densitet produkten skall ha
3. Tillverkning kan gå till på olika sätt t.ex. genom plast som smälts eller lasersmältning av lager på lager med metalliskt pulver.
4. Färdiga komponenter.
5. Komponenter mekaniskt frigjorda från eventuellt stödmaterial.

3D-printing kan användas till:

• Ta fram detaljer med komplicerad geometri som annars varit svåra eller omöjliga att tillverka.
• Printa reservdelar eller komponenter som hade varit dyra att tillverka på annat sätt t.ex. fräs. Det är enkelt och går snabbt.
• Testning av prototyper. Det är lätt att printa ut och prova en del och sen göra en ny om man behöver göra ändringar.
• Printa hjälpmedel vid montering, t.ex. design av komponenter som möjliggör enklare hantering och montering (lättare komponenter, designade lyftpunkter och styrningar). Snabbt skapa individanpassade lösningar i arbetet och på arbetsplatser, t.ex. gripdon, verktyg, smarta fixturer etc.