Digitalisering – hur kommer jag igång?

Det behöver varken vara svårt eller dyrt att komma igång med digitala hjälpmedel. Det är inget krav att ha en vision om en ny, revolutionerande affärsmodell, det finns ett högt potentiellt värde i något som alla företag redan har: information.

Toppbild
Källa: Swedish Match

Förutsättningarna för digitalisering skiljer sig markant mellan olika verksamheter. Mindre legotillverkare på landsbygden lever i en annan verklighet än globala biltillverkare. När det inte finns möjlighet att tillsätta heltidstjänster för att etablera en roadmap för det digitala arbetet, hur kan små och medelstora tillverkande företag komma igång med arbetet med att hitta sin digitala identitet?

Digitalisering är ett begrepp som betyder olika saker för olika verksamheter. Mäklarbranschen arbetar med virtuella visningar, regeringen pratar om samverkan på nationell nivå, startup-bolag erövrar världen och i Silicon Valley arbetas det febrilt med att ösa ut moln-lösningar och AI-assistenter. Allt i digitaliserings tecken. Den breda innebörden av begreppet gör att det är svårt att avgöra i vilken ände digitaliseringsresan ska börja, och resan i sig känns otydlig eftersom det är svårt att påvisa en faktisk destination.

Det är lätt att bli teknik-orienterad när det gäller digitalisering. Vilken är den bästa hårdvaran för AR, vilken plattform för min virtuella tvilling behöver jag? Även här blir begreppen och förkortningarna många, vilket kan leda till ytterligare en mental tröskel att ta sig över. Viktigt att komma ihåg är dock att system och hårdvara varken gör fabriker smarta eller transformerar affärsmodeller på egen hand. Den ursprungliga verksamheten är och förblir det värdeskapande – digitalisering bidrar med möjligheter till större utväxling.

I den absoluta majoriteten av fallen är digitalisering någonting som används för att stödja det som redan finns. Det står i skarp kontrast till flera exempel som gärna lyfts i samband med digitalisering. Uber, AirBnB och Spotify är företag vars affärsidéer i grunden bygger på digital teknik och som inte haft befintliga processer att ta hänsyn till. Det är viktigt att poängtera skillnaden mellan dessa förutsättningar och de som svenska tillverkande företag normalt står inför med inarbetade affärsmodeller, utrustning, processer och personal.

Poängen är inte att det är fel att ha höga ambitioner. Poängen är att inte låta sig paralyseras av tron att ambitionerna borde vara något annat än vad de är. Lean-filosofin har lärt oss att fokusera på det värdeskapande, och detta är minst lika relevant inom digitalisering. Istället för att försöka en hitta en tillämpning där det skulle gå att använda ett par AR-glasögon, utgå från de faktiska behoven. Just detta kan vi inom svensk industri, och med digitalisering ligger svårigheten snarare i att förstå vilket värde digitaliseringen kan bidra med. Låt oss därför titta närmare på just detta.

Värdet ligger i informationsutbytet

När det pratas om Industri 4.0 pratas det om den smarta fabriken. I den smarta fabriken är det produkter, maskiner och system som kommunicerar med varandra och ser till att produktionen fortlöper, ställtider minimeras och kvaliteten säkras. I samtliga fall är komponenterna beroende av samma sak för att uppnå effekt: information.

Det är när flödet av information automatiseras som möjligheterna uppstår. Det potentiella värdet ligger i informationsutbytet. Detta påstående stämmer i de allra flesta fall. När en produkt kommer till en maskin behöver maskinen veta vad som ska göras med produkten, och hur den ska göra det innan tillverkning kan påbörjas. När en flaska kommer till en tapp-station behöver tapp-stationen veta vad och vilken volym flaskan ska fyllas med. När en order avslutas kan inblandade system själva ta reda på vilken nästkommande order är. Tänket är inte nytt, koncept som AGV har varit i bruk i mer än 50 år. Skillnaden idag är att de komponenter som krävs för att säkerställa informationsutbytet är mindre, snabbare och ofta trådlösa. Detta öppnar helt nya användningsområden för ett beprövat koncept.

Idag förutsätts denna information vara digital för att komponenterna ska kunna tillgodogöra sig den. Sannolikt existerar den nödvändiga informationen tillgänglig i en eller annan form; affärssystem, kalkylark, databaser, styrsystem och så vidare, men också tryckt i pärmar, lathundar och ibland enbart i människors huvuden. Här kommer ett nytt begrepp in i bilden: digitisering.

Digitisering är ett begrepp som är snarlikt digitalisering men har en mer grundläggande karaktär. Digitisering innebär att analog information, till exempel en blankett, görs digital. Detta är en förutsättning för att komma vidare i sin digitaliseringsresa, men digitiseringen i sig tillför inget värde. Det är först när den digitala informationen börjar bearbetas som möjligheterna uppstår.

Artikelbild
Ett högt potentiellt värde finns i ett automatiserat informationsutbyte mellan system, komponenter och människor. Källa: Per-Vilhelm Andersson, Swedish Match.

Åter till Industri 4.0. Internet of Things nämns som en hörnsten för kommunikation. Uppkopplade givare och maskiner som trådlöst kommunicerar med molnet. Just denna bild kan också förknippas med tunga investeringar i hårdvara och omfattande ombyggnationer av utrustning. Istället för att stirra sig blind på vad IoT är och hur det fungerar är det kanske bättre att titta på vad IoT faktiskt bidrar med, nämligen kommunikation. Ur ett större perspektiv är IoT inget annat än en möjliggörare av informationsöverföring, och i många fall finns flera alternativ som fyller samma funktion. Majoriteten av PLC- och DCS-system idag har någon typ av Ethernet-baserad kommunikation. Finns det ett uttag för en nätverkskabel någonstans i systemet finns det i regel möjlighet att komma åt informationen. När det gäller kommunikation mellan maskiner finns ofta kompatibla bussar. Med relativt begränsad kunskap går det utmärkt att schemalägga exporter av .CSV-filer från diverse system som med hjälp av makron kan sammanställa rapporter och underlag i kalkylark. Att sätta upp en OPC-server för att möjliggöra kommunikation med PLC-system är heller inget som kräver speciellt mycket resurser.

Den här typen av ”hack”, undantaget OPC-server, är inget som bör ligga till grund för en större digitaliseringssatsning. Däremot är det en värdefull – och relativt billig – investering som hjälper organisationen att påbörja sin resa mot en högre grad av digitalisering. Det centrala är att börja förstå vilka typer av processer och uppgifter som kan och bör effektiviseras med hjälp av digitala hjälpmedel. En naturlig följd av denna process är att också datakällor kartläggs och strukturen på data synas, något som är viktigt att ha en bra bild av.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan resonemangen ovan konkretiseras i tre centrala punkter:

  1. Identifiera behov – vilka processer kan dra nytta av ett automatiserat informationsutbyte?
  2. Digitisera – se till att ha informationen digital och åtkomlig. Ett manuellt uppdaterat kalkylblad är ofta tillräckligt för att komma igång
  3. Skapa informationsutbyte – använd befintliga tekniker och gränssnitt för att se till att rätt system/maskin/människa får rätt information vid rätt tidpunkt.

Dessa punkter kan i de flesta fall genomföras med relativt begränsade resurser. På sikt höjer den här typen av analys mognadsgraden inom organisationen, ambitionerna tillåts växa och när det väl är dags att ta ett större kliv med standardiserade lösningar görs det som en betydligt bättre beställare.

Ordlista:

AGV – Automated Guided Vehicle

AI – Artificial Intelligence

AR – Augmented Reality

CSV – Comma Separated Value

DCS – Disctributed Control System

IoT – Internet of Things

OPC – OLE (Object Linking and Embedding) for Process Control

PLC – Programmable Logic Controller


Taggar

Artikeln är taggad med följande taggar. Klicka på en tagg för att se alla artiklar med samma taggning.

Artikeln är kategoriserat som Fördjupning  /  Publicerad 2017-12-12  /  Skriven av sandra